170 mil hemifrån men ändå hemma

Nästan varje sommar under mina snart 22 levnadsår har jag spenderat ett par veckor i Nordnorge. Faktum är att jag aldrig varit på någon solsemester eller ens ombord på ett flygplan. Mina semesterresor har endast sträckt sig till långt upp i Norge, runt om i Sverige och någon enstaka gång "ända" ned till Danmark. Skulle man åka en lika lång sträcka nedåt i Europa, som jag åker uppåt till Norge varje år, skulle man dock hamna i norra Italien. Så jag har ändå sett väldigt mycket brukar jag säga.

I år var inget undantag. Det blev som vanligt en Norgeresa ihop med min mor som är därifrån och därmed också anledningen till att vi färdas denna långa men vackra väg varteviga år. Vi åkte bil som vanligt och de ca. 170 milen avbetades med hjälp av en övernattning halvvägs, i Ånäset, mittemellan Umeå och Skellefteå.

Höga Kusten. Vi hade otroligt tur med vädret på själva resan, strålande sol både på vägen upp och ned.

Laukvik, Senja.

Senja.
 

Här är mamsen uppväxt. Allt hon ser är hav och fjäll i en tröttsam suck,
allt jag ser är hav och fjäll i ren extas. Samma visa varje år.

Pessisjåkka naturrastplats sju mil norr om Kiruna bjuder på en nästan oförskämt fin utsikt.



Everyday Life, Photography | foto, fotografering, nordnorge, norge, resa, resor | |
#1 - - Netti Starby:

Så himla vackert det är! :-D Kramis

Svar: Det är det verkligen! :)
Ronja Therese

#2 - - Julia Svensson:

Åh så fina bilder!

Svar: Tack så mycket!
Ronja Therese

#3 - - Miss Baby Peaches:

Vilka vyer alltså!

Svar: Eller hur! Tröttnar aldrig!
Ronja Therese

Upp