Lussekatter och livet just nu

När det går ett par (läs: flera) dagar mellan mina blogginlägg, glömmer jag liksom själv bort vad sjuttsingen jag egentligen har sysslat med den senaste tiden. Men det har faktiskt hänt en hel del i det senaste och därför tänkte jag försöka sammanfatta det mest väsentliga i en liten lista här och nu (för kom igen –  vem älskar inte listor?).

  • Jag åkte på en dunderförkylning och spenderade flera dagar sängliggandes. Men för att se det positiva i det hela så har jag läst ut två stycken av Margret Atwoods böcker: "Tjänarinnans berättelse” samt ”Hjärtat stannar sist”.
  • Jag har tagit tag i kurslitteraturen som legat utspridd lite här och var efter min utbildning. 22 bokannonser på Kurslitteratur.se resulterade i att jag faktiskt fick sålt en del. Så det har blivit rätt många vändor till det lokala postkontoret!
  • Jag har redan ätit så väl pepparkakor som lussekatter. Och om sanningen ska fram sitter jag och smuttar på lite julmust i skrivande stund.
  • Fyndat lite på Tradera har jag gjort! En pocketbok av Gunde Johansson (känd för ”Toparvisan”) och även en EP med samma gubbe från 1955.
  • På Handelsbodens rea har jag även fyndat ett par Kevlar-jeans för 350 spän. Tyvärr lagom tills MC-säsongen tog slut för min del. Därmed får byxorna snällt vänta tills i vår, innan de kommer till ordentlig användning.
  • Jag har firat Halloween utklädd till en fågelskrämma.
  • Sist men inte minst: Jag har blivit erbjuden och tackat ja till ett jobb! Som kommunikatör! Jag börjar om ett par veckor och det känns helrätt.
Biker Life, Everyday Life, Photography | allmänt, foto, motorcykel, update | | 9 kommentarer |

En tidsresa med tåg

Väldigt snart är det helg igen! Men innan dess tänkte jag visa er lite bilder från förra lördagen, så att inte den blir bortglömd. Då var det nämligen lite smått ståhej i min hemstad, eftersom det vankades filminspelning vid gamla järnvägsstationen.
 
Inspelningen visade sig egentligen bara vara till en trailer för en film, men ändå. Den skulle handla om John Bauer och i Nora skulle det spelas in en scen när han som ung kliver på tåget mot Stockholm. (Vi snackar cirkus 1890-tal.)
 
Om jag hade ägt några tidsenliga kläder, är det inte omöjligt att jag hade ställt upp som statist. Istället nöjde jag mig med att vara publik och kolla på de statister som hade dykt upp dagen till ära...
 
... Och bara kolla hur fint klädda de var!
 
I Nora har vi faktiskt Sveriges första normalspåriga järnväg för allmän trafik, invigd år 1856. 161 år senare körs fortfarande ånglok här under sommaren. (Ja, och vid något mer specialla tillfällen så som filminspelningar då.)
 
Plötsligt insåg jag att jag hade stått här och kikat i nästan en timme (!). Eftersom jag hade annat planerat samma dag, så fick jag lov att skynda därifrån. Ångloken och den gamla stationen slutar aldrig fascinera mig verkar det som.
 
Everyday Life, Photography | 1800-tal, film, vintage, ånglok | | 7 kommentarer |

Älgjaktshelg

Jag växte upp ”mitt ute i ingenstans” och hade drygt två kilometer till närmsta granne. När jag var i tioårs-åldern flyttade jag och mina föräldrar av praktiska skäl in till ”stan”. Staden var Nora – ett litet samhälle med 6000 pers, mataffär och x antal pizzerior.

Men jag trivs fortfarande bäst där ute i ingenstans. Den här tiden på året, hösten, tycker jag att det är extra fint att vara där (om vi bortser från älgflugorna det vill säga). Som tur är har vi en liten stuga på våra gamla marker och eftersom min far är jägare, besökte jag honom där i helgen då älgjakten var i full gång.

Jag kom upp till stugan i Bergslagsskogarna lite innan far var färdig med jakten, så jag tände i kaminen och lagade mig en kopp kaffe. Träkåsan fick jag i julklapp förra året och allt smakar lite bättre när det dricks ur den.
 
Två av de bästa sakerna här i livet: en brasa och stickade sockor. (Icke att förglömma, kaffet också.)
 
Runtom stugan finns skog, skog och så lite mer skog. Precis som det ska vara.
 
I skymningen hjälpte jag till att klyva lite ved, eftersom far skulle övernatta i stugan.
 
Nog för att det kan bli lite svettigt ibland, men att hugga ved är verkligen bland den bästa av terapier! Lindrar allt från raslöshet till aggression.
 
Mörkret kommer snabbt nu på kvällarna, speciellt när det inte finns några gatlampor eller utebelysningar från grannkåkar som lyser upp.
 
Men innan det var helt och hållet kolsvart ute, sa jag hej så länge och satte jag mig i bilen för att rulla hemåt igen.
 
Everyday Life, Photography | friluftsliv, höstmys, natur, älgjakt | | 13 kommentarer |
Upp